IBIC riskerar omsorgens kvalité och införandet av välfärdsteknik. Dessa utmaningar ser vi.

Signaler kommer på att IBIC, eller snarare de processer som införs i kommunerna när IBIC införs,
riskerar att skapa utmaningar. Risken finns att det leder till suboptimering, är ekonomiskt
ofördelaktigt, hämmar utvecklingen av omsorgen, riskera rättssäkerheten och kvalitetssäkringen
samt lika vård för alla. Det riskerar att ta oss längre från målet om att vara världsledande på
välfärdsteknik. Vilka fallgropar ser kommunerna och vad gör vi åt det?

Kommunerna har många olika sätt att organisera sig på. Vi får signaler på att beslut som tidigare togs
av biståndsbedömare, som är utbildade i att ta myndighetsbeslut, nu lämnas över till
omsorgspersonal som saknar den kompetensen. Alla inklusive IVO och Socialstyrelsen konstaterar att
den största framtidsutmaningen i vården av äldre personer är kopplade till bristen på kunskap hos
personalen. Att kommuner mot denna bakgrund förskjuter stora delar av såväl kompetenskraven
som beslutsmandaten till utförarna är förvånande. Detta blir extra tydligt kopplat till införandet av
välfärdsteknik. Är det rimligt att denna personalgrupp med stora rekryteringsbehov, som redan är
hårt belastade, skall vara omvärldsbevakade gällande vilka insatser och vilken välfärdsteknik som kan
nyttjas, ha kunskap om hur behov tillgodoses enligt IBIC-strukturen, vara väl insatt i kommunens
ekonomiska policy och riktlinjer? Detta förväntas de kunna för att upprätta genomförandeplaner och
ge omsorg med hög kvalitet.

På seminariet kommer vi presentera en rapport som gjorts för att belysa de tveksamheter som finns
hos flera kommuner kring de konsekvenser som införandet av IBIC kan innebära. Rapporten är en
underlagsrapport till och framtagen i samverkan med den offentliga utredningen Välfärdsteknik i
äldreomsorgen S 2018:11

Scroll to Top